Det är alltid så spännande…

Jag vet aldrig vilken affirmation som ska följa mig på min väg genom dagen. Idag lät det så här:

Jag är värd all kärlek.

Klart jag är! Kunde det inte bli något svårare? Något som ger mig en större utmaning? Jag vill växa snabbare! Och, varför ska det alltid handla om kärlek?

Åter igen, nere i backen, några minuter från arbetet kom känslan smygande. Ett molande, tryckande la sig som en klump över hjärtat och jag får budskapet som ett klubbslag.

”Du ska inte tro att du är något”, Jantelagen 1933 av Aksel Sandemose.

Tänk att dessa ord kan aktivera en sådan smärta. Hur många är vi inte som programmerats med denna livsfilosofi? Hur kunde den mannen få en sådan stor genomslagskraft? Vad var rädslan bakom hans devis?

Hans son, Jörgen Sandemose, skriver i DN 2004 om sin pappa som et notoriskt fyllo, ansvarslös egoist och habituell lögnare. Han skriver vidare om faderns elitism, hans förakt för massan och närheten till fascismen, hans pedofila, homosexuella och incestuösa tendenser samt hans kvinnohat. Kan det bli värre? Var fanns kärleken i hans liv?

http://www.dn.se/kultur-noje/en-son-korsar-sin-faders-spar-1.308698

Nu är det dags att skapa nya vägar, korsa nya spår där kärlek råder till människan och till mig själv. När jag är fylld av ljus och kärlek transformeras min rädsla och jag fyller mitt tomrum med kärlek. Mitt hjärtas smärta väntar på kärlek.

Jag fyller mitt tomrum med kärlek och håller mitt hjärta öppet.

Jag är värd all kärlek

Tack!

 

Annelise

10 september 2009 11:30

Oj, det visste jag inte om Sandemose - det är nog många av de där gamla gubbarna som lever högt på sitt rykte, egentligen var det en samling sk-tstövlar....
Huvva! Nej, "kärleken är allt" - vi ska leva i det nu!

 

Cally

11 september 2009 10:24

Att Sandemose var sån hade jag ingen aning om! Man upphör aldrig att förvånas.

Leve kärleken!

 

Lie

11 september 2009 21:52

Genomslagskraften låg väl i att han förmedlade dåtidens faktiska värderingar. Jantelagen är ju bara en formulering av hans upplevelse av tillvaron på 30-talet.
Jag har alltid sett texten som upprorisk och i artikeln står också:

>>...Han menar att jantelagen är elitens hån över arbetarklassen. Det ligger mycket i detta. Läser man den som kulturradikalerna lärde oss att läsa den när jag var ung, blir den en upprorstext, en vägran att lägga sig under oket...

 

Lie

12 september 2009 15:16

Ha... en del av texten föll bort, ser jag nu.
Det skulle också stå:

Vid den tiden, eller kanske lite senare, tillät Sverige att tyska soldater, fick färdas genom Sverige och rashygienstankar, var rumsrena. Då var våra föräldrar barn och/eller unga. Vilken tid...!

Tack och lov, att vi utvecklas!
Det är härligt att utvecklas! :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte velat stänga ner min blogg. Kanske precis därför att jag vill fortsätta att skriva igen. Nu ger jag mig själv den plats och tid igen som ett bloggande behöver. Finns många stunder som behöver sällskap och skrivandet är en stor sällskap...för...

Inte visste jag att jag hade en sådan bindning till en bok!! Jag har verkligen fått känna på separationsångest! Hur kan en bok ge mig denna starka känsla?   Jag trodde att jag var fri och hade lätt att släppa den materiella världen, i alla fall u...

Klockan 7:00 väcker mobilen mig! Det gäller att vara så tidigt i backen som möjligt. Transporterna till att äntligen få sätta skidan i snön och glida nedför pisten, tar sin tid. Underbara backar, ljuvligt väder med sol och minusgrader och många mil...

Nu åker vi till Österrike! Med 641 km pister, 167 liftar och skidlängd upp till 3 250 meter över havet! Här finns Österrikes brantaste preparerade pist med 78% lutning, Harakiri. Jag återkommer vecka 11 och berättar vilka av oss som tog oss nedf...

Ponera att det är så! Att det finns två ursprungskänslor, rädsla och kärlek. Är det inte då vår rädsla vi ska jobba med? Om vi får fatt i våra rädslor ökar kärleken då? Hur kan man visa kärlek? Hur kan man visa rädsla och vem avgör om det är kärlek...