Jag har allt jag behöver...

Det kändes lite svårt att säga denna mening hela vägen till arbetet. Hur ska jag veta att jag har allt jag behöver? Inte har jag väl det? Jag blev lite irriterad över detta budskap...men jag upprepade det och kände inåt.

Jag får hela tiden det jag behöver och mer därtill. Jag har precis allting jag behöver för att må bra i detta nu.

Det handlar om att acceptera livet fullt ut, precis som det är nu i detta ögonblick. Det är att leva i nuet med det jag har.

Det kanske är ett fantastiskt bra kort för mig just denna dag.  Att vara tacksam för detta överflöd av rikedomar och kärlek som finns runt omkring mig och den glädje jag känner att finnas till och fortsätta att leka på denna jord. Jag är tacksam.

Jag får det jag behöver...

Jag går i skogen med Mitra och lilla valpen Oddi. Vi kommer till en skogstjärn som Mitra rusar fram till.

Hon försvinner ner i tjärnen och jag ser hennes vita päls skymta under den gulbruna ytan. Hon letar efter något.

Hon kommer upp ur tjärnen med en stor Gasell i munnen. Hon släpper den framför mig. Jag tänker att den måste vara död , men den skakar på sig, tittar på mig och försvinner graciöst in i skogen.

Upp ur skogstjärnen kommer nu Oddi springande fram till Mitra för att leka.

Gasellen vill ge mig budskapet att  känna mod, stanna kvar och lära mig av mina erfarenheter. Min gåva är att känna mod.

Tack! Vilken dröm, vilket mod, vilken helg, vilket liv! :-)

I natt drömde jag att jag åt upp min tunga, eller i varje fall skulle jag göra det. Det var flera som redan hade gjort det.

Får jag äta upp mina ord eller har jag inte hållit tungan rätt i mun? Eller är det Jante som är där och säger, Du ska inte tro du är nåt! Modig, vis och vacker! Haha!

I Lisa Bourbeaus bok ”Kroppen talar till dig” skriver hon om TUNGAN

Du ska lära dig att leva genom dina erfarenheter hellre än att lita på gamla och ogiltiga uppfattningar. När du gör det utvecklar du en villkorslös självkärlek som låter dig uttrycka dig fritt.

Jag har funderat på att gå i en drömtydningskurs i Medborgarskolans regi nu i höst. Kanske gör jag det, lite roligt måste man väl ändå unna sig.

När jag var liten åt jag ofta tunga och på min namnsdag fick jag välja mat. Det blev tunga med potatismos.

I dag serverar kocken radhusbiff hemma hos mig och dagens affirmation lyder:

 Jag lever mina drömmars liv

Visst är livet härligt, lekfullt och spännande?

Jippie! Nu blir vi tre som åker till Alperna vecka 10.

Jag får vara tillsammans med de två viktigaste personerna i mitt liv!

 Mathias och Sofia 

När jag sa till Sofia att ”det blir den sista gången jag åker till Alperna” reagerade hon med näbbar och klor. Det låter som om du nästan är död, mamma.

Ja, varför ska jag styra mitt liv med mina tankar så destruktivt? Hur många gånger har jag inte gjort det?

För några år sedan hade tanken ”Jag är gammal och snart död” styrt mig så starkt att jag inte trodde livet var värt att förändras. Nu är den tiden förbi, gud ske lov.

Det är ju i nuet jag vill leva. Ta vara på varje dag som om den vore den sista. Tänka positiva tankar och med dessa styra mitt liv. Tankarna är nyckeln till ett lyckligt liv och kvalitet på tankarna avgör min livskvalitet. Jag kan även drömma om det jag vill göra i framtiden, som nu v 10. Det är viktigt med drömmar med, de består ju också av tankar och att tänka på dessa är mycket bättre än att tänka på sina minnen. Jag kan aldrig förändra det som varit utan bara göra något åt både stunden och min framtid.

Jag drar ett affiramtionskort varje morgon. Jag upprepar dessa ord som ett mantra hela vägen till arbetet.

I morse löd mina ord:

 Jag är modig, vis och vacker  

Jag har dragit samma kort i två dagar och ser nu fram mot morgondagens budskap, men i dag gäller fortfarande:

 Jag är modig, vis och vacker  

Jag vet att mina tankar påverkar mig. Det sägs att vi tänker i genomsnitt 60000 tankar/dag. Att tänka nya tankar kräver träning och vårt sätt att tänka bygger helt på vanor.  Det sägs att om vi tränar i 21 dagar med en aktivitet så har det kristalliserats en ny vana och ett nytt neurologiskt mönster. Det är värt att prova!

Idag har det varit en fantastisk dag och nu mår jag bra. Jag smuttar på ett gott örtte och lyssnar på Miten & Deva Premals underbara musik.

Jag var tillsammans med en grupp sökande människor. Vi undersökte, lekte, funderade och hade en massa aktiviteter tillsammans.

Det var dags att summera och dra lärdom av vår gemenskap. Nu hade vi umgåtts ett tag och nu var det dags att hitta essensen i vårt arbete, målet för våra liv. Vad var vi ämnade att göra? Varför hade vi träffats?

Jag gick fram till tavlan för att anteckna. Tavlan var av bambu. Jag satt upp tre röda pilar av tjockt trä. De pekade alla tre nedåt som en solfjäder åt samma håll. Nedanför pilarna satte jag fast en grå handgjord pappersbit där jag skrev GEMENSKAP. Under den satt jag fast en likadan röd pil som tidigare men med riktning framåt i läsriktning och skrev KÄRLEK på den. Sist satt jag fast en vit handgjord pappersbit som jag skrev MOD på.

Jag var så nöjd och lycklig.

Jag vaknade med ett leende. Tack för mina starka drömmar!

Eftersom jag inte har den positiva och nära samhörigheten med en partner kompenserar jag min känslomässiga isolering med något för att tränga undan, tränga bort, överleva.

I dag har jag varit duktig på arbetet, tränat på gym, promenerat med Mitra, köpt "hundsäng" till katten, lagat nyttig mat och diskat.

Vad är det som är meningen med mitt liv?

Att höra känslomässigt samman med någon, eller att sköta vardagens rutiner? En rutin är (enligt Norsedts ordbok) skicklighet som uppkommit genom erfarenhet i fråga om arbete eller dyligt. Min tolkning blir då, skicklighet att leva mitt liv!

Båda dessa fungerar som ett skydd mot allt ont, fast kanske på olika sätt.

Jag är bra på att sköta vardagens rutiner perfekt! Jag har starka känslomässiga band till mina "ungar" och några vänner. Det är för mig ett skydd mot ensamheten och den känslomässiga isoleringen.

Jag är otroligt tacksam över att jag trots min stundtals starka ensamhetskänsla klarar av att leva ett så bra och innehållsrikt liv som jag gör.

Jag kanske har en balans mellan vad jag gör, vill och tror på. Det är kanske det som håller mig ovanför vattenytan.

Tack för livet eller jag vill tacka livet.

Charli i sin nya "hundsäng".

Det blev kyckling med äppelchutney och couscous. Sonen med flickvännen hälsade på. Kolapajen med röda vinbär var alldeles för söt och mäktig. Egentligen var middagen rätt usel.

Vi drömde oss bort till Alperna. Katalogen hade kommit. Hur långa pister finns det egentligen? Hur kan en backe ha en lutning på över 70 grader? Men åka ska vi!!

Mathias 30 årsdag i februari skapar möjligheter. Sonen och morsan i pisten!! Längtar redan till vecka 10.

Vi pratade vidare om filmer och letade vissa titlar på ginza.se. Två av dem fanns att köpa men fanns de kanske även att hyra, gamla favoriter som Wall Street och Pans Labyrint? Ja, de vill jag se. Vi begav oss in till stan.

Väl hemma framför TV: n med mina 16 tända ljus skulle jag starta videon.

Jag säger bara FY för alla dessa fjärrkontroller, sladdar och tekniska apparater. Inget fungerade. Efter en timmes knappande släckte jag ut ljusen och begav mig till sovrummet. Charli jamade och av någon, för mig helt oförklarlig anledning, högg han mig i vristen. Han har gjort det förr. Det gjorde så ont så jag sparkade till honom med all kraft. Han sprang.

Jag stängde sovrumsdörren, som en markering, och gick till sängs. Känslan kom, tåren i ögat och jag tänkte på min goda vän Lie som säger att jag ska stanna i känslan och bara låta den vara där.

Efter en stund la jag mig till rätta, torkade ögonen och somnade. Klockan tre vaknade jag av ett jamande och att någon försökte klösa sig in genom dörren.  Jag klev upp, tog två alvedon, gick och la mig bredvid en nöjd spinnande katt.

Vad vill min lilla katt säga? Eller är det så att han bestämmer allt i mitt hem och jag låter han göra det…

Bort med skorna, här vill jag ligga!!!

Hunden snarkar högt

Kallt kaffe värmer inte

Fram rusar livet

Följ med på färden

Alltid ensam, helt ensam

Döden avslutar

Spacklade fasad

Kloster för vintervila

Ytterligheter

Tröttheten smittar

Slutet är början till liv

Gemenskap igen

Känslan talar tyst

Utan ondskans ensamhet

Vakna med mig Du

Susanne